Samhällskroppen

Nummer 1, 2026: Privatiseringar

Bild: Roya Hakimnia
Ledare

Vården är ingen marknad

Text:  Sten Axelsson Fisk, Roya Hakimnia och Per-Olof Östergren

Mellan 1968 och 1996 utkom Motpol, en tidskrift för kritisk vårdpolitisk debatt utgiven av vårdpersonal. 2014 och 2017 utkom två nummer av Samhällskroppen som försökte verka i samma anda som Motpol, namnet Motpol hade dessvärre blivit övertaget av högerextrema . Under hösten 2025 samlades Socialistiska vårdarbetare på ett höstläger i Linköping, och under lägret beslutades att det åter skulle startas en tidskrift för vårdpolitisk debatt. Vi som sitter i redaktionen är med i detta nätverk, som består av sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och psykologer med olika politisk hemvist på vänsterkanten. 

Detta första – eller tredje – nummer av Samhällskroppen ägnas frågan om privatisering och marknadsvård. När vi kritiserar privat sjukvård är det med udden riktad mot marknadisering och vinstdrivande sjukvård, i första hand mot de megaföretag som äger en stor del av den privata sjukvården i Sverige. Vi tror att offentligt ägd och offentligt driven sjukvård bör utgöra grunden för en behovsstyrd och solidariskt finansierad sjukvård. Idéburen verksamhet kan tillföra mycket, och lyfts ofta i debatten – men utgör ett marginalfenomen i den svenska sjukvården som vi därför inte heller kommer att fokusera på i detta nummer. Offentligt finansierad och driven sjukvård är inte heller skonad från effekterna av marknadiseringen av vården. Genom nyliberala idéer om New Public Management tvingas även offentliga vårdgivare att agera på en marknad, där finansieringen för enskilda vårdcentraler avgörs av hur många diagnos- och åtgärdskoder som sätts, vilket sällan eller aldrig återspeglar vilken vårdinsats som egentligen har gjorts. Privatiseringen av sjukvården har varit en stridsfråga inom svensk vårdpolitik under flera decennier nu, men frågan är tyvärr fortfarande aktuell. Mycket har gått i fel riktning, men vi har också segrar som vi vill lyfta fram. Privatiseringsprocessen är inte irreversibel.

Genom fördjupningar om privatisering av psykiatriska diagnoser, privata sjukvårdsförsäkringar och förskrivning av fetmlaläkemedel hoppas vi tillföra fördjupad kunskap om några av privatiseringens specifika konsekvenser och nya argument mot privatisering och för ett återtagande av vården. Vi lyfter också hur Stockholm, skyltfönstret för privat vård, med tryck från Vänsterpartiet, har lyckats rulla tillbaka privatiseringarna inom specialist-vårdvalet. 

I detta nummer lägger vi särskilt fokus vid internationella utblickar. Med texter om privatiseringsprocesser i Turkiet, Spanien och Colombia får vi ta del av konsekvenser av privatiseringar på andra platser och inspireras av hur kampen mot privatiseringar kan gå till. 

För ibland förstår man sig själv bäst med hjälp av en blick utifrån. År 2024 kom den norska statliga Avkommersialiseringsutredningen, där Sverige används just som ett avskräckande exempel när det kommer till privatiseringar inom välfärden. Vi, å andra sidan, bör se Norge som inspiration. I grannlandet finns ett särskilt starkt motstånd mot kommersialisering och de har lyckats hålla emot profitintresset längre än oss. De privata välfärdsutförarena står för sex till åtta procent i Norge jämfört med över 20 procent i Sverige.  Inom missbruksvården, personlig assistans och HVB-hemmen, där samhällets minst resursstarka befinner sig,  står de privata för hisnande 74 – 81 procent av utförarna. Även om vi fokuserar på sjukvården, i detta nummer, är frågan om privata aktörer och vinstuttag lika viktig för välfärden i stort. 

Avkommersialiseringsutredningen slår fast att vinstbegränsning som metod inte fungerar. Företag hittar alltid sätt att ta sig runt sådana begränsningar, som att hyra ut lokal till sig själva. Utredningens största förtjänst är att den utformar konkreta handlingsplaner för olika verksamheter inom välfärden. Det lättaste är att dra tillbaka upphandlade tidsbegränsade kontrakt. Men även gällande mer varaktiga system som Vårdvalet finns det möjligheter. 

Vi arbetar mot ett stort motstånd, vårdföretagarna och högern som har alla resurser att vrida samtalet att handla om valfrihet istället för vinster till exempel. Då är det viktigt att minnas att vi har alla argumenten på vår sida, kika därför gärna extra på vår svarpåtal-hörna och kommentera gärna med fler förslag så kan vi gemensamt utveckla argumenten.

För privatiseringarnas vara eller icke vara måste upp på den politiska agendan än mer, inte minst nu under valet och hållas kvar där lång tid framöver. Som vi lyfter fram i flera av texterna, handlar detta om konflikter som finns i samhället, mellan marknadens behov och patienternas, vårdpersonalens och de anhöriga. Vinstintresset som står mot grundläggande mänskliga behovet av en god hälsa. 

De stora företag som skor sig på den svenska sjukvården är en mäktig fiende. Men det finns en stor politisk sprängkraft i den allians som kan uppstå mellan vårdpersonal som ser sina arbetsförhållanden och möjligheter att ge god vård försämras och den allmänhet som får betala för vårdens brister med sina kroppar. Vår förhoppning är att denna tidskrift ska bli ett verktyg för att främja denna allians. Genom texter vill vi skärpa argument och fördjupa våra kunskaper om vad som behöver göras för att skapa den behovsstyrda och jämlika sjukvård som vi vill ha. Vi hoppas att ni vill hänga med oss på framtida nummer och varför inte bidra, till att återskapa ett levande forum för progressiv vårddebatt.

God läsning!